måndag 15 november 2010

Debatten

Förra veckans debatt blev riktigt bra! Runt 130 personer kom för att lyssna. Foton från tillställningen finns på facebook, om någon som inte finns där vill ha tillgång till dessa så säg till så ordnar vi det.

Här kan ni hitta en artikel som publicerades efter debatten: http://www.klt.nu/index.php?placid=26&id=5721

Dag Sandahl bloggade efter debatten: http://www.ostran.se/bloggar/dagblogg/i_staggs_aula

Christer Sturmark var sedan på P4:s morgonprogram Müsli dagen efter debatten. Det kan man lyssna på här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3762&grupp=10542&artikel=4169574

Hoppas att ni som var där var nöjda!

tisdag 26 oktober 2010

Debatt mellan Christer Sturmark och Dag Sandahl 9/11

Den tämligen nybildade länsavdelningen Humanisterna Kalmar bjuder härmed in alla intresserade till sin första offentliga debatt.

Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, kommer till Kalmar den 9 november för att debattera med komminister Dag Sandahl.

Under rubriken ”Religion – gudomlig skapelse eller mänskligt önsketänkande” ska de två mäta sina argument med varandra.

Förhoppningen är att ämnet och kombinationen Christer Sturmark och Dag Sandahl ska locka stor publik från alla läger. Bägge är kända för sin fräna debattstil och sina klara åsikter.

Debatten hålls i Stagneliusskolans aula och börjar kl 19.00.
Per-Jakob Wiberg, lärare i samhällskunskap och historia på Stagneliusskolan, är debattledare.

Fritt inträde.


Hjärtligt välkomna till en spännande kväll!

Styrelsen
Humanisterna Kalmar

onsdag 21 juli 2010

KD och ”så skapade Gud världen”

När man tror på sin Gud och dessutom tror sig kunna tolka dennes vilja blir man per definition teolog. Använder man sin tro för att påverka andra människor till att på ett specifikt sätt forma samhällen, stifta lagar och administrera andra gemensamma angelägenheter så är man per definition också en ”politisk teolog”. Politik är i vid mening alla de processer och den taktik en grupp med en viss gemensam uppfattning använder sig av för att få sin åsikt om bra eller dåligt, ont eller gott, att omfattas av så många som möjligt. Detta är viktigt i en demokrati där alla skall ha samma rättigheter och där det finns överenskomna regler och procedurer för hur man skall fatta beslut som rör hur gemensamma resurser skall samlas in och fördelas samt hur makt skall utövas.Politik handlar om makt över det offentliga och det gemensamma i ett samhälle.

Tanken på att det finns en ursprunglig och medveten avsikt med universum, livet, människan är genomgående i den kristna föreställningsvärlden . Människans strävan i livet bör vara att göra de val som medför att man kommer sin Guds avsikter så nära som möjligt. Den politiska teologin är en utvidgning av denna föreställning. Religiöst grundade politiska riktningar och partier översätter sina tolkningar av sin Gudars vilja och texterna i sina heliga skrifter till modern moraletik på det statsrättsliga området. Det är där man genom lagar och förordningar rent juridiskt och normativt kan bestämma vad som är rätt och fel i samhället. Detta för alla medborgare i samhället oavsett deras religiösa eller ideologiska preferenser.

I en pluralistisk mångkulturell demokrati blir därför religionskampen en politisk kamp. Det gäller att vinna kulturkristna väljare för sitt synsätt och utnyttja den sk. "Religiösa impulsen". De arbetar i Sverige, och globalt, aktivt för att man skall förstärka kristna värderingar i civila lagar, att kristendomen skall starkare speglas i skolor och friskolor och att kristen etik och moral skall genomsyra samhällets alla skikt. Taktiken och strategin bygger på att om man kan hävda att den åsikt man förfäktar egentligen är Guds vilja och intention, så kan eller vill ingen argumentera emot. Det finns ju ingen högre auktoritet än Gud skapare själv och det är tillräckligt många kulturkristna vars tankar formats under århundradens lopp för att det också skall bli många röster.

Den andra grundtesen är att den moraletiska domänen ägs av de kristna och dess ledande företrädare på den politiska arenan här i Sverige är Kristdemokrater. Ingen moral är möjlig utan Gud och Jesus. Det är på den kristna värdegrunden det västerländska samhället har utvecklats genom årtusenden och det är i den traditionen vi skall fortsätta utveckla vårt samhälle. Det är så centralt i de kristnas självuppfattning att de strävar efter att ha detta inskrivet i EU-konstitutionen.

Problemet för kristdemokraterna och alla andra politiska teologer är att båda deras grundteser är högst tvivelaktiga och lätt kan både ifrågasättas och motbevisas. Det finns ofta för många gudar och för många politiska teologer med olika tolkningar för att man skall forma en samanhållen teologisk grundad politik.

Det andra grundtesen är falsk därför att den kristna moraletiken egentligen har sin grund och sitt ursprung i mycket äldre religioner eller hos humanetiska filosofier och visdomsläror vilka är väl dokumenterade långt före Nya Testamentets Jesus dyker upp på arenan. Alltså finns det samma eller liknande moraletisk tradition i västerlandet som därmed gör att moral och etik inte är en exklusivt kristen domän.

Vad det gäller KD.s existensberättigande på den svenska politiska kartan så kan man ju själv jämföra. Ta en traditionell konservativ och en Kristdemokrat och jämför. Det politiska avståndet i sakfrågor nästan obefintligt – det som skiljer är strategin och den politiska taktiken samt att man har olika historiska rötter. Den första i privilegiesamhällets elit och den andra bland småföretagare och den frireligiösa rörelsen. Båda anser sig vara moraletiskta föredömen grundade på kristna värderingar. KD har därmed allt svårare att motivera sitt ideologiska existensberättigande runt 4%-spärren. De framstår mer som ett stödparti och ett lydparti med väljare framst bland bekännande kulturkristna. Med den tologiska betoningen och ett fokus på Kristen etik, verkar KD idag trots allt ligga ideologiskt och värderingsmässigt närmare Sverigedemokraterna än "de nya" Moderaterna som gått några steg mot mitten.

torsdag 15 juli 2010

Humanism kontra religiöst politiskt ledarskap

Humanismen sätter människan existentiella villkor i första rummet samt styrs av en världsbild som bygger på kunskap grundad i vetenskapliga metoder och resultat. Humanistisk etik utgår från mänskliga erfarenheter, önskemål, behov och värderingar. Vi bedömer dem utifrån deras följder för mänsklig lycka, välfärd och social rättvisa. Det är sant att vi sätter detta perspektiv i förgrunden och det är därför vi kallar oss just ”humanister”. Vår eventuella avsaknad av en gudstro är sekundärt och underordnat och därför heter vi inte heller Ateistiska föreningen. Nu när kyrkan teologiskt avskaffat både helvetet och djävulen vågar kanske fler att öppet försvara och stå även för denna livshållning.. Vad finns det kvar att frukta?

Det är allt mer uppenbart att det behövs de som försvarar humanismens värden och som samtidigt tjänar som en stark motreaktion till de politiska ambitioner man anar i botten på religiösa argumentationen och framstötarna på den politiska arenan. Det finns av historiska skäl naivt och primitivt söndagsskolkristna överallt bland oss människor och därmed också grupper och personer som vill utnyttja detta i sina maktpolitiska syften. De vill ersätta framstegstro med Gudstro och rationalitet med vidskeplighet och företräder en religion som konstant undviker utmaningen att hitta en mening med jordelivet och istället har skapat en utomjordisk paradisisk projektion där moral, konflikter, och lidande inte existerar.

Dessa ”synoder” och framför allt deras självutnämnda ”andliga ledare” strävar efter att ha kontroll över samhällets institutioner inklusive skolor och sedan vidare ända till nya EU-konstitutionen. Detta i en tid när människor blir mer och mer sekulariserade och många ser avkristnandet av Västeuropa som det största mänskliga framsteget som gjorts de senaste tusen åren. Sekulariseringen sprider sig i takt med att en efter en av de religiösa institutionerna mals sönder av trycket från förnuftet, logiken och den vetenskapliga kritiken.

Nu står flera kristna politiska propagandister kvar på den yttersta randen av mänskligt vetande och försöker mystifiera de okända vetenskapliga frågorna genom att införa idén om ”Intelligent design” i stället för ”evolutionistiskt nonsens” i våra skolor. Jag välkomnar den debatten från någon religiös företrädare som påstår sig vara intellektuellt hederlig. Den upphöjda, närmast aristokratiska självbild som vissa religiösa politiska företrädare är utrustade med lyser ofta igenom i argumentation och tar sig uttryck i att dom har personliga uppenbarelser från Gud, som främsta argument. Alla som påstår sig veta gudars vilja skall man betrakta med stor försiktighet. Dels med tanke på antalet gudar och dessutom med tanke på de olika viljor som kommer till uttryck.

”Människan tror det hon vill tro” och det gäller även begreppen ”Gud” och ”själen” och dess vara eller icke vara. Men att hävda att humanismens betoning av människovärdet, FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och demokratins principer, är ”företeelser som saknar grund i en värld utan Gud” och är endast övertygelser och ”evolutionistiskt nonsens” som exempelvis krönikören och gästdebbatörern Christian Braw i BArrometern/OT hävdat, det stärker oss humanister och vår organisations sak. Det är inte ofta som kristenhetens mörkermän vågar stiga fram i offentlighetens ljus och avslöja sina innersta tankar. Jag tackar Braw för hans uppriktighet - den är avslöjande - och jag håller med om att han troligtvis skulle få ut mer av ett samtal med Nietzsche än med oss humanister. Där kunde de enas kring föraktet mot demokratiska jämlikhetsidéer och viljan att förkasta själva sanningen om den inte kan tjäna som medel att föra mänskligheten till dess högsta grad av ”förbättring” eller kulturnivå.



Stefan Windh.

tisdag 8 juni 2010

Första pubkvällen!

Igår den 7/6 hade vi vår första Humanistpub på Pipes of Scotland i Kalmar. Vi kommer att träffas den första måndagen i varje månad kl 17-19. Nästa gång blir alltså den 5/7. Kom dit, umgås, träffas, diskutera! :)